Vaken om natten och drömmer på dagen

Har ont i hjärtat, hur många citodon måste jag ta?

Okej nu när jag skulle spara mitt inlägg så kruppede förståss datorn så allt försvann, jag orkar inte skriva om allt så nu blir de bara snabbversionen!

Idag har jag varit mer aktiv än på länge, har (inte utan problem) lyckats städa köket, och sedan varit på en långsam promenad med hundarna, skönt att va ute i solen!
Annars har jag bara tagit det lungt och målat, budat på tradera och lyssnat på ljudbok!

På tradera lyckades jag håva in en gammal slaglåspistol från 1800talet, lite ovanlig sak men jag har länge viljat ha en sådan, så jag är mycket nöjd!



Och här är två bilder på mina senaste försök att måla med bläck! Första är mina convers-skor! Och den andra är min fina kusin :)

Jaha då va man där igen, kan inte sova, utan ligger bara och snurrar i takt med jorden..

Idag är det torsdagen den 25/3, för precis en vecka sedan var jag en hårsmån från döden. Ändå sitter jag har nu och min kropp känner verkligen att den lever, varje rörelse gör ont, att skratta gör ont att andas gör ont, att ligga ner gör ont.







För en vecka sedan satt jag som passagerare i en traktor som välte i farten över en ramp. Jag vet att jag bara några minuter tidigare klagat på att dörren till passagerarsidan inte gick att stänga ordentligt, utan den gick upp hela tiden. Det gjorde den också när traktorn började välta, jag hängde faktiskt en kort sekund utanför traktorn men lyckades dra in mig litegrann innan den for i backen. Men de gick väldigt fort, helt plötsligt låg man där med glassplitter över sig. Jag vet att om jag dör i en olycka så är det sista jag kommer tänka: Fan! de här går åt helvete! /=)

Jag vet inte hur, men på något sätt klämdes jag mellan traktorn och backen, kan ha varit något annat också, de spelar ingen roll. De gjorde ont som fan iaf, de gick skit snabbt men jag hann bli vättskrämd.

När traktorn har stannat helt så ligger jag på marken där dörren borde ha varit, först käns de som att allting står still sen kommer smärtan och de gör så j*vla ont, jag har fått en del smällar tidigare men de här va något helt annat. Jag är säker på att jag har brutit ryggen och krossat alla mina organ. Jag känner att de sticker i händer och fötter, och de vet alla som har sett på Bondi rescue att de är ett dåligt tecken. Jag är skiträdd men försöker ligga så still som möjligt. Jag snaglar lite mot tjejen som körde, frågar hur de gick. Som tur va så fasnade hon bara med foten och vikten kom på stålhättan. Blir lättad av att hon klarade sig så bra! Själv kan jag ju inte röra mig så hade varit svårt att hjälpa om det hade varit värre med henne. Jag ringer pappa och sägar att vi har vält med traktorn, men sen börjar jag skaka så mycket att jag måste ge mobilen till min kompis så hon kan förklara stituationen, sen 112.. Jag försöker hålla mig lugn, jag är ju instruktör så jag måste ha kontroll på situationen, ganska snart kommer massa människor och en stund senare ambulans och brandmän, dom lyckas lyfta traktorn så tjejen kommer ut. Och efter lite trassel lyckas dom få ut mej och lägga mej på en spine-board. Och nu äntligen kan jag släppa allt, nu får ambulanspersonalen ta över..









Jag körs in till akuten där jag blir undersökt och får mängder av filtar för jag fryser otroligt mycket. Sen blir de lite suddigt iom allt smärtstillande jag får. Jag blir iaf röntgad flera ggr i olika maskiner, ännumer undersökt och mer drogad. Tillslut kan dom ställa diagnosen att jag inte har några frakturer men en väldigt stor blödning på båda sidor om ryggraden och ryggmuskelaturen och ut i bukhålan.

Jag blir kvar på sjukhuset i 3 dagar för observation. första natten hade jag feber och kräktes, andra natten hade jag väldigt ont men fick iaf sova några timmar.

Nu är jag hemma, jag har fortfarande väldigt ont men jag kan röra på mig mycket bättre och jag är så otroligt tacksam att jag kan vicka på tårna! Jag trodde att jag skulle bli förlamad..
Har drömt mardrömmar om de nästan varje natt sen olyckan.

Men huvudsaken är att vi båda klarade oss så pass bra som vi gjorde, för de kunde ha gått så mycket sämre!

Detta blev ett väldigt långt inlägg..ändå har jag skalat av de allt som går, tack så mkt om du har läst allt. Ville förklara vad som hänt och hur jag upplevde det.

Ska uppdatera lite nu innan jag däckar =P
Börjar med fredag förra veckan. jag var alltså sjuk tis-tors, men på fredag var jag så pass kry att jag orkade mej upp..MEN när jag väl kommer till svinhuset på morgonen så är det ; Stopp i utgödslingen, inget foder i automaterna, extremt slarvigt skrapat i alla boxar, ofyllt i spånvagnen och fodervagnarna! Okej, ibland trasslar utgödlingen och vagnarna går snabbt att fylla, men va fan, man ska skrapa boxarna ordentligt! Eller skulle du tycka om att ligga i en skitig box? nä juste! Jag vet vem du är och jag håller ögonen på dej!
I alla fall så jobbade jag i helgen för att ta igen mina sjukdagar, men på söndagen hann jag fara förbi på Gammlia och säga hej till Ante som jobbade i minimus! Fick en dvd med Ellen Degeneres stand up av honom, blev både glad och förvånad. Tack så mycket! =D

Denna vecka har jag och Lasse börjat med att ta upp en port i Kronmagasinet, känner på mig att jag kommer lära mig mkt nytt under mina kommande månader på forslunda =)

Och idag är det St Patrics Day! Wohoo! Tänk att få fira de i Dublin eller typ New York. Fast Jag å Pappa for på Olles och de är ju inte fy skam heller :)

----------------------------------------------------

Nu är det krig, och jag kommer kämpa till sista blodsdroppen! Jävla orättvisa

Pappa har ju också hunnit fylla 55 ! Han fick en del fina grejer, bland annat en tavla jag målat. Den första riktiga tavlan på duk som jag målat med lite inspiration =)

Nytt år, nytt jobb och ny blogg, känns som en nystart på allt! Är inte riktigt nöjd med bloggbakgrunden, väntar fortfarande på den som är perfekt för mej! Har varit dålig på att uppdatera på den gammla bloggen så tänkte passa på nu när jag är sjuk och inte har något bättre för mej.
Har nu jobbat ca en vecka på nya jobbet, känns bra, fast de är en del jag måste öva upp igen..och jag frågar helre 2 ggr och låter dum än att göra superfel! Även om de inte var allt jag gjorde förra veckan så skottade jag otroliga mängder snö från alla djurstallstaken, jobbigt men skönt att börja använda kroppen ordentligt igen, jag har dessutom gått ner lite så de är ju bara bra!

De här två veckorna har nånga nya saker börjat för min del, men den här veckan har handlat om avslut också.. I tisdags fick jag veta att en kollega till mej på Gammlia har gått bort. Larshåkan var nu en sån där härlig och ovanlig personlighet som man sällan träffar under en hel livstid, han kommer bli så otroligt saknad av alla som kände honom. Alltid ett leende och ett gott humör när hellst man träffades. "hej min lilla favorit djurskötare!" var de jag möttes av på mårnarna =)
Jag kommer sakna ditt leende och dina sånger och gitarrtoner som ekade ut över gårdstunet =)

Stilla tystnar mina strängar på gitarren
som somnar i ett hörn
men mina visor får du ärva
de lämnar jag ju kvar