Sjukskriven

Idag är det torsdagen den 25/3, för precis en vecka sedan var jag en hårsmån från döden. Ändå sitter jag har nu och min kropp känner verkligen att den lever, varje rörelse gör ont, att skratta gör ont att andas gör ont, att ligga ner gör ont.







För en vecka sedan satt jag som passagerare i en traktor som välte i farten över en ramp. Jag vet att jag bara några minuter tidigare klagat på att dörren till passagerarsidan inte gick att stänga ordentligt, utan den gick upp hela tiden. Det gjorde den också när traktorn började välta, jag hängde faktiskt en kort sekund utanför traktorn men lyckades dra in mig litegrann innan den for i backen. Men de gick väldigt fort, helt plötsligt låg man där med glassplitter över sig. Jag vet att om jag dör i en olycka så är det sista jag kommer tänka: Fan! de här går åt helvete! /=)

Jag vet inte hur, men på något sätt klämdes jag mellan traktorn och backen, kan ha varit något annat också, de spelar ingen roll. De gjorde ont som fan iaf, de gick skit snabbt men jag hann bli vättskrämd.

När traktorn har stannat helt så ligger jag på marken där dörren borde ha varit, först käns de som att allting står still sen kommer smärtan och de gör så j*vla ont, jag har fått en del smällar tidigare men de här va något helt annat. Jag är säker på att jag har brutit ryggen och krossat alla mina organ. Jag känner att de sticker i händer och fötter, och de vet alla som har sett på Bondi rescue att de är ett dåligt tecken. Jag är skiträdd men försöker ligga så still som möjligt. Jag snaglar lite mot tjejen som körde, frågar hur de gick. Som tur va så fasnade hon bara med foten och vikten kom på stålhättan. Blir lättad av att hon klarade sig så bra! Själv kan jag ju inte röra mig så hade varit svårt att hjälpa om det hade varit värre med henne. Jag ringer pappa och sägar att vi har vält med traktorn, men sen börjar jag skaka så mycket att jag måste ge mobilen till min kompis så hon kan förklara stituationen, sen 112.. Jag försöker hålla mig lugn, jag är ju instruktör så jag måste ha kontroll på situationen, ganska snart kommer massa människor och en stund senare ambulans och brandmän, dom lyckas lyfta traktorn så tjejen kommer ut. Och efter lite trassel lyckas dom få ut mej och lägga mej på en spine-board. Och nu äntligen kan jag släppa allt, nu får ambulanspersonalen ta över..









Jag körs in till akuten där jag blir undersökt och får mängder av filtar för jag fryser otroligt mycket. Sen blir de lite suddigt iom allt smärtstillande jag får. Jag blir iaf röntgad flera ggr i olika maskiner, ännumer undersökt och mer drogad. Tillslut kan dom ställa diagnosen att jag inte har några frakturer men en väldigt stor blödning på båda sidor om ryggraden och ryggmuskelaturen och ut i bukhålan.

Jag blir kvar på sjukhuset i 3 dagar för observation. första natten hade jag feber och kräktes, andra natten hade jag väldigt ont men fick iaf sova några timmar.

Nu är jag hemma, jag har fortfarande väldigt ont men jag kan röra på mig mycket bättre och jag är så otroligt tacksam att jag kan vicka på tårna! Jag trodde att jag skulle bli förlamad..
Har drömt mardrömmar om de nästan varje natt sen olyckan.

Men huvudsaken är att vi båda klarade oss så pass bra som vi gjorde, för de kunde ha gått så mycket sämre!

Detta blev ett väldigt långt inlägg..ändå har jag skalat av de allt som går, tack så mkt om du har läst allt. Ville förklara vad som hänt och hur jag upplevde det.

  • Digg
  • Del.icio.us
  • StumbleUpon
  • Reddit
  • RSS

1 kommentarer:

Anonym sa...

Gu vad otäckt :s
Tack gode gud för att du klarade dig!!!

Skicka en kommentar