Åter igen en av dom där kvällarna när jag inte kan tänka på något annat än du. Det har gått snart ett år (280 dagar) och det känns fortfarande som igår.. Man växer inte ifrån sorgen, utan den växer ihop med den och tillslut är man så van att de känns som man har lämnat de bakom sig.
Vem var du egentligen? En så kort bekantskap som har påverkat mitt liv så otroligt mkt, och kommer alltid att göra. Vart skulle vi ha varit idag om du hade bestämt dig för att stanna kvar i stan istället för att resa hem? Är jag dum som fortfarande kommer på mig själv med att läsa gamla sms och nästan vänta mej att du kommer svara på det där sista jag skickade? Vem var du som vände min värld upp och ner?
Livet är så otroligt kort, borta i ett andetag, jämfört med döden som varar längre än tiden själv. Jag saknar dej min vän.
Vem var du egentligen? En så kort bekantskap som har påverkat mitt liv så otroligt mkt, och kommer alltid att göra. Vart skulle vi ha varit idag om du hade bestämt dig för att stanna kvar i stan istället för att resa hem? Är jag dum som fortfarande kommer på mig själv med att läsa gamla sms och nästan vänta mej att du kommer svara på det där sista jag skickade? Vem var du som vände min värld upp och ner?
Livet är så otroligt kort, borta i ett andetag, jämfört med döden som varar längre än tiden själv. Jag saknar dej min vän.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar